VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

Maclaine, Archibald


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.


PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad. Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till "ämnesven" vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil. Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ("Bullarium", m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även is
...


ERICHSEN, JON.

1728-87. Född på Skålafell, död i Köpenhamn.
Isländsk-dansk ämbetsman. Studerade i Trondheim 1748 och tog en juridisk examen 1758. Följande år blev han professor i juridik vid Sorö Akademi, 1779 assessor i "Höjesteret" och 1781 bibliotekare vid "Det Konglige Bibliotek" i Köpenhamn. Under årens lopp hade han många offentliga förtroendeuppdrag, bl.a. som direktör i handeln med Island, Grönland och Finnmarkerna. Han hade titeln konferensråd och var medlem i ett flertal lärda sällskap i Danmark, Norge och på Island.


Ehrencron.



Stockholm - Mentzer ca 1860.



'Charles Hills Bomulls-Wäfveri & Färgeri i Alingsås.' - Gustaf Pabst 1870-1879.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10545

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Tollin, Ferdinand.

Biografiska uppgifter:Född i Gävle 1807 eller 1808. Död i Schweiz 1860.
En svensk uppfinnare, ingenjör, konstnär (tecknare och grafiker) och Stockholmsskildrare. Han är representerad på Nationalmuseum. Tollin tecknade politiska karikatyrer som han gav ut i litograferade album. Tollin publicerade 1845 under pseudonymen J. L. Nygren en bok under namnet Hjelpreda för lånsökande. Boken förtecknade diverse ockrare i Stockholm, däribland Claes Christer Horn, greve och ståthållare på Stockholms slott, och C. R. af Robsahm, major och riddarhusledamot. Boken utkom i tre upplagor, men sedan blev Tollin åtalad för ärekränkning och flydde från Sverige, först till Tyskland och sedan till Schweiz. I Tyskland gjorde han illustrationer till läroböcker i fäktning och var fäktmästare. Han hamnade senare i Genève. I mitten på 1800-talet tog han ut ett patent på en slagvingedriven flygmaskin, och 1852 gav han i Genève ut skriften L'aéronautique d'après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, vilket har medfört att han kallats "den förste svenske flygteknikern". Han försökte också ge ut en svenskspråkig version av denna skrift som Naturens luftseglare. Det manuskript han skickade in till Kungliga Vetenskapsakademien bedömdes dock som ointressant av akademien, och godkändes inte för publicering. Efter i Uppsala absolverad juridisk examen ingick T. en tid i Svea hofrätt, men öfvergaf snart ämbetsmannabanan för att lefva på sin talang såsom tecknare och ritlärare. Skicklig framställare af perspektivstycken, Vyer af Stockholm och Gäfle o. s. v., fördes han af omständigheterna in på ett område, »där han ej skördade guld, än mindre lagrar», nämligen den politiska karrikatyrens. Hans teckningar i denna genre, uppgående till ett tjugutal, utmärka sig för fyndighet och ledig, ehuru ofta mindre korrekt, framställning. Bland andra alster af hans ritstift må nämnas Planscher till Ringaren i Notre Dame 1844 samt utsikter och bilder från kungliga begrafningen och kröningen s. å. Han utställde då äfven en större rundmålning, återgifvande utsikten från Mosebacke. En af honom 1845, under pseudonymen J. L. Nygren, utgifven broschyr Hjälpreda för lånesökande, som var riktad mot Stockholms procentare, skaffade honom ett åtal på halsen. Dömd till böter och offentlig afbön, undandrog han sig straffet genom att lämna fäderneslandet. I Tyskland, där han skall hafva deltagit i 1848 års oroligheter, utgaf han 1851 Neue illustrirte fechtschule, kallande sig på titelbladet »köngl. fechtsmeister zu Uppsala». Han skall hafva aflidit i Schweiz på 1860-talet. I grunden rikt begåfvad – han hade bland annat uppfunnit en numreringsmaskin för numrerande af rikets sedelmynt – men karaktärslös och öfverspänd, gick han ohjälpligt förlorad för en konst, som eljest af hans anlag haft det bästa att hoppas.
Bland arbeten:
Ringaren i Notre Dame 1844. Kungliga begrafningen och kröningen 1844. Panorama från Mosebacke 1844. Hjälpreda för lånesökande 1845. Neue illustrirte fechtschule 1851. L'aéronautique d’après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, Genève, Schweiz, 1852.
(Nordisk Familjebok, andra upplagan. Svenskt Biografiskt handlexikon.)

Tillbaka till början.